Folk ställer den frågan sedan Serotek valde att göra sin AFB Access Award-vinnande produkt, SAToGo, tillgänglig för alla, i samarbete med The AIR Foundation, utan kostnad.
För protokollet är svaret ”Nej, vi är inte galna. Det här är vettigt både ur ett humanitärt perspektiv och ur ett affärsperspektiv.”
Stanna upp och tänk efter en stund. Tar Google betalt för att använda sin sökmotor eller för att leta upp en plats på Google Maps? Tar Microsoft betalt för Internet Explorer? Hur är det med Firefox? Och var det inte Netscape som öppnade Internet med en gratis webbläsare?
I det långa loppet förlorade Netscape slaget om webbläsarna, men de förändrade marknaden fullständigt.
Jag tror att alla där ute förstår de humanitära skälen till att göra SAToGo tillgängligt utan kostnad, men låt mig tala om de affärsmässiga skälen.
Innan vi tillkännagav den kostnadsfria tillgängligheten var den totala marknaden för tillgänglighetsverktyg några hundra tusen personer i hela världen. Men det finns mer än 350 miljoner blinda och ett par hundra miljoner personer med nedsatt syn som skulle kunna dra nytta av dessa verktyg. Så i själva verket var strukturen på marknaden för anpassad teknik sådan att den aldrig skulle kunna bli mer än en liten nischmarknad – några tusen personer som hade turen att subventioneras av sin regering eller någon välgörenhetsorganisation för att köpa och utbildas i komplexa tillgänglighetsverktyg.
När man är ett nytt företag som Serotek är en artificiellt begränsad marknad inte bara frustrerande utan försvagande. Även med de bästa tillgängliga verktygen är det inte möjligt att attrahera det kapital som krävs för att penetrera marknaden och kräva sin rättmätiga andel. De traditionella leverantörerna har ett monopolistiskt strypgrepp som praktiskt taget skyddar dem från innovation. Och vem drabbas? VI! Blinda och personer med nedsatt syn lider eftersom de lämnas på efterkälken.
Vår avsikt med att ge bort SAToGo är inte att konkurrera om de affärer som traditionella skärmläsare gör, utan att öppna marknaden och bjuda in miljontals fler blinda och synskadade. Vår strategi är att säga: ”Det här är inte längre en privat fest för ett fåtal elitmänniskor. Tillgänglighet är till för alla, när som helst och var som helst.”
Så hur ska vi tjäna pengar? Det är klart att vi måste tjäna pengar, annars kommer vi att gå i konkurs. Vi är ingen välgörenhetsorganisation och vi subventioneras inte av någon fond. Vi överlever på försäljningen av våra produkter och tjänster, helt enkelt.
Om du tittar på vårt erbjudande Accessible Digital Lifestyle kan du se att vi har en mycket attraktiv produktsvit för människor som vill ha lite mer än skärmläsarliknande åtkomst. Vi räknar med att många SAToGo-användare kommer att bestämma sig för att de vill ha System Access Mobile och SAM Net-tjänsten. Vi räknar med att många offentliga och privata institutioner, organisationer och företag kommer att vilja ha Remote Access Manager och/eller Remote Incident Manager. Vi ser skolor som kanske inte vill ha barn på Internet, köpa platslicenser för System Access och vara säkra på att barnen har samma programvara hemma som de har i skolan. Detta är bara en början.
Vi förväntar oss många, många nya produkter som utvidgar den tillgängliga digitala livsstilen till alla aspekter av livet. Det roliga med det är att vi inte längre behöver tänka småskaligt på en handfull möjliga användare. Vi kan tänka stort – varje blind och synskadad person i världen.
För oss är det en mycket bra affärsidé.
Vad tycker du om det? Är vi galna?
Lämna ett svar